 | ||||||||||||
| ||||||||||||
RyggontOmkring 80 procent drabbas av ryggont någon gång vilket gör symtom som smärtor och värk i ryggen till en av de absolut vanligaste orsakerna till att man söker vård.Det är både ur ett individuellt mänskligt lidande med besvär från rygg men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ett stort problem med sjukskrivningar och förtidspensionering. Ryggraden indelas i halsrygg (cervikal columna), bröstrygg (thorakal columna), och ländrygg (lumbal columna). Delen under ländryggen kallas sacral eller korsbenet (os sacrum). Längst ner finns svansbenet (os coccygis). Ryggraden stöds av muskler och en hel rad ledband. Det finns sju halskott som uppifrån ner anges som C1 till C7 och det finns tolv bröstkotor som beskrivs upp till nedgående riktning som Th1 till T12. I ländryggen finns det fem kotor som namnges som L1 till L5. Ryggraden, revbenen och bröstbenet bildar tillsammans bålskelettet vid vilka de båda extremitetsparen är förenade via skuldergördeln och bäckengördeln.  Ryggraden, columna vertebralis, olika delar som de anges inom medicinsk terminologi. Ett rörelsesegment i ryggraden består av två kotor med mellanliggande disk, ledkapslar, muskler och nerver. Diskens funktion är att bromsa upp kotornas rörelse och det är kring facettleden som kotor kan glida gentemot varandra. Musklerna som påverkar rörelsesegmenten i sig och ryggraden har sina fästen på spinalutskott (processus spinosus) och transversalutskott (processus transvarsus).  Bilden visar ett rörelsesegment med två kotor och mellanliggande disk samt nerver. Ett av det vanligaste orsakerna till smärtor och besvär från ryggen är så kallad mekanisk ryggvärk eller ospecifik ryggsmärta (på engelska non specific back pain) vilket innebär att besvär härstammar från lederna eller musklerna i ryggen tillföljd av exempelvis överbelastning eller felbelastning. Inom sjukvården benämns ländryggsvärk med namnet lumbago och även i kombination med ischias. Symtomen kan uppstå snabbt som ett ryggskott vilket kan läsas mer om genom att följa länken till vänster. Symtomen vid mekanisk ryggvärk kan även komma smygande. Vad som kännetecknar dessa tillstånd är att röntgen och laboratorieprover inte visar något samt att smärtor provoceras fram mer i vissa aktiviteter eller rörelser men samtidigt finns det positioner och rörelser som avlastar smärtan. Värt att tänka på är om det finns förändringar som syns på röntgen eller med magnetkameraundersökning behöver de inte vara kopplade till de symtom och besvär du har. Prognosen vid mekaniska ryggsmärtor som kommer akut eller smygande är för det mesta god. Det finns sedan flertal sjukdomar och skador som även kan den drabba ryggen. Det kan röra sig om: kotglidning - spondylolisthes förträngning - spinal stenos diskbråck - hernia disci intervertebra infektion - spondylit Även besvär från inre organ kan leda till smärtor kring rygg. En noggrann undersökning är således viktig vid de fall där någon lider av besvär med värk i rygg. Jag kan hjälpa dig som har värk och smärtor i rygg med såväl behandling som rådgivning. För det mesta kan manuella behandlingsmetoder som massage, manipulation, mobilisering, töjning och neuromuskulära tekniker hjälpa. En betydelsefull bit i behandlingen men även preventivt vid ryggbesvär är träning för styrka, stabilitet och koordination. Diskussion om ergonomi kan också vara nödvändigt. Är det skadligt med för mycket svank i ländryggen?För mycket svankt, eller hyperlordos som det egentligen kallas, behöver inte utgöra något problem. Det är nog mer en regel än undantag att vi människor har obalanser. Men om hållningsavvikelsen även är kopplat till ett annorlunda rörelsemönster och smärtor då får det anses som att en undersökning är på sin plats.Leg. sjukgymnast & Dipl. massageterapeut med klinik i Malmö | ||||||||||||
| Copyright © David Aston & DA Optimal Hälsa 2008 - | ||||||||||||