Stelhet

Stela leder kan drabba såväl extremiteter och ryggraden. Det kan komma smygande eller till följd av någon olycka. Orsaken till att en led blir stel kan vara besvär med omkringliggande strukturer såsom ledkapslar, muskler och ledband men även strukturer i leden som t.ex. ledskivor.

En led kan vara stel med eller utan smärta. Men en smärtsam rörelse i en led behöver inte alltid bero på en stelhet i leden utan det kan även bero på överrörlighet. Om en led är stel kan kroppen kompensera detta med en överrörlighet i en närliggande led.

Det är däremot ytterst sällan tal om felställningar och egentligen kan tala om en led eller kota som är stel i sitt ytterläge.

Begrepp som används av olika vårdgivare för en nedsatt rörlighet i primärt i ryggradens olika segment och vid SI-leden kan vara dysfunktion, lesion, subluxation, fixation, hypomobilitet mm. Det finns ett hundratal synonymer till för dessa begrepp och en förvirring finns mellan olika vårdgivare.  Exempelvis har begreppen fixation och subluxation även en annan innebörd inom ortopedin. Biomekanisk dysfunktion (på engelska biomechanical lesion) kategoriseras som diagnoskod M99 medan segmentell dysfunktion som M99.0 i International Classification of Diseases (ICD-10). För mer information sök på ICD på WHO eller hos Socialstyrelsen i Sverige.

Tyvärr används oftast begrepp som felställningar eller förskjutningar för dessa dysfunktioner vilket dock inom ortopedin har en helt annan innebörd. I folkmun och tyvärr även hos många terapeuter används också förenklade begrepp som låsning, upphakning, felställning eller blockering.



Behandling med mobilisering av muskler och nedersta revben.

En del människor kan känna sig allmänt stela i kroppen vilket inte behöver utgöra ett problem men om det hindrar individen från olika aktiviteter kan det vara på sin plats med att undersöka orsaken till stelheten. I beaktning bör man ha att man generellt blir stelare med åldern.